Medier & Kommunikation, HT19
Tenta 1 HT19, Journalistik, medier och kommunikation A
Tenta 1 HT19, Journalistik, medier och kommunikation A
Fichier Détails
Cartes-fiches | 57 |
---|---|
Langue | English |
Catégorie | Littérature |
Niveau | Université |
Crée / Actualisé | 28.09.2019 / 21.09.2020 |
Lien de web |
https://card2brain.ch/box/20190928_medier_kommunikation_ht19
|
Intégrer |
<iframe src="https://card2brain.ch/box/20190928_medier_kommunikation_ht19/embed" width="780" height="150" scrolling="no" frameborder="0"></iframe>
|
Tabloidpress
Kvällspress” med ursprung i USA. Litet format, lösnummer. Anpassat för att tas med i “stressen”, på tunnelbanan, bussen etc. Expanderade 1960-talet. Inspiration av “penny-tidningarna”.
Traditionella Medier
Dagstidningar, tidskrifter, radio och TV
Etermedier
Radio och TV
Skillnader sociala medier tll traditionella medier
- Tvåvägskommunikation
- Interaktivitet
- Prosumers (publik kan skapa innehåll själv
- Möjlighet till personlig innehåll (kommunikation som liknar samtal)
Ritualiserad medieanvändning enligt Wadbring?
Vanemässig, handlar mer om att fördriva tid, passivt deltagande
Instrumentella medieanvändning enligt Wadbring?
Människor söker aktivt specifikt, målorienterad nyttoinriktad innehåll.
Crossmedia
Separata berättelser i olika mediekanaler
(t.ex TV-artikel kompletteras med text på webben)
Ifrågsättande perioden
1955-1977
- Monopolet ifrågsattes i samband med introduktion av tv
- Stöd av tidningsutgivarna
Upplösningsperioden
1977-1987
- Motståndet mot monopolet växte
- Närradio infördes av regeringen
- Teknisk utveckling (sattelitutveckling)
Innovatörer (Diffusion)
- Det som uppfinner
- Stor ekonomisk risk
Tidiga användare (Diffusion)
- Första användare
- Enthusiaster/udda hobby
- Blir opinionsbildare för senare adopters
- Goda ekonomiska förhållanden då uppfinningen fortfarande är dyrt
Tidigt majoritet (Diffusion)
- Snabba på att ta till sig nymodigheter
- Ser en nytta med produkten
- Fortfarande goda ekonomiska förhållanden
- Marknadsföring baserar på att uppfininngen ska leda till ett godare samhälle (t. TV är bra för familjelivet)
Tipping point efter det
Sen majoritet (Diffusion)
- Mainstream som hoppar över, hypen är däremot över
- Produkten blir billigare och bättre tillgänglig för publiken
Laggards/eftersläntare (Diffusion)
- Köper bara om de måste
- Kritiska, konservativa personer
- Oftast äldre
Fem anledningar till att publiken konsumerar media?
- Informations- och utbildningssyfte
- Underhållning
- Identifiering
- Verklighetsflykt
- Tidsfördriv
Skillnaden mellan innehav och exponering
Innehav beskriver medierna vi har tillgång till (prenumererad tidning som vi får varje dag) medans exponering beskriver de medier som vi faktiskt anväder/konsumerar (titta på tv)
Negativa aspekt på ökad ägarkoncentrationen
- Marknaden fluktuerar lättare, går det dåligt för en stor koncern kan det ha stora konsekvenser för många bolag
- Konkurrerar ut småföretag
- Risk för stor inflytande av enskilda interessen
Kriterier till professionaliseringen av journalistiken
- Självreglering genom etiska pressregler
- Journalistutbildnung på universitetsnivå
- Minskade partiintressen -> Objektivitet
- Större medvetande om facket
Mångkanalsperioden
1987-2000
- Public service fick konkurrens
- Komersiella kanaler lockar större publik än de gamla
- komersiell radio lanserades
Politisk parallelitet
- Kontakt och koppling till politiken, partiknuten press
Nyhetsvärdering enligt Galtung & Ruge (11 punkter)
- Conflict & Negativity
- Unexpectedness
- Relevance
- Continuity
- Composition
- Simplification
- Personalization
- Timeliness
- Reference to elite nations
- Reference to elite people
- Cultural specificy
Orsaker till att första massmediepubliken kunde bli till på 1800-talet?
- Industriella revolutionen
- Teknikens framgång ledde till billigare produktion
- Fler hade råd att köpa
- Utbredd läskunnighet
Gatekeeping?
De beslut som bestämmer om en händelse kommer in i nyhetsprocessen/blir publicerad
Konvergens (enligt Jenkins)
När nya och gamla medier möts och bildar nya kanaler/möjligheter att nå information (webb-tv)
Syftet med Sveriges första tidning?
Ordinari post tijinder (1645)
- Grundades efter trettioåriga kriget
- Statens propagandaorgan
- Riktad åt makteliten
Tidningarnas viktigaste inkomstkällor?
- Lösnummer
- Prenumerationer
- Annonser
- Presstöd
- (Subventioner), fd
Tidningarnas viktigaste utgifter?
- Personalkostnader
- Produktion
- Distribution
Bakåtblickande Konkurrensdemokrati
- Val med fokus på vad politikerna har gjort
- Medierna sätter dagsordning
Allmänt om konkurrensdemokrati
- Uppdelad i bakåtblickande och framåtblickande
- Politiker agerar, folk reagerar
- Lite utrymme på medborganrnas aktiva påverkan
Framåtblickande konkurrensdemokrati
- Vl mot nya möjligheter genom nya krafter som ska nå vallöften
- Medierna sätter dagsordningen
Deltagardemokrati
- Medborgarna tar aktiv del och sätter dagsordningen
- Medierna ger befolkningen en röst
- Medierna mobiliserar befolkningen att delta
- Vinst på individnivå
- Ökade kundskaper
- Personutveckling
- Känsla av gemenskap
- Vinst på samhällsnivå
- Skapar bättre beslut
Samtalsdemokrati
- Fokus på pågående diskussioner
- Folk deltar i debatter och politiska samtal
- Medierna låter folk och inte bara makteliten komma till tals
- Jämlikhet, Förståelse, Öppenhet, Rationella argument
Five stages of the decision process
Knowledge --> Persuasion --> Decision --> Accept/Reject --> Implementation --> Confirmation
Lovemarks
Konsumenten blir en del av varumärken
Remediering
Uppfinningarna inom medievärlden är inte nya utan de är en utveckling (Vinylskivor->CD->mp3->Spotify)
Differentiering
Allt mer olika mediemiljöer (TV, radio, tidning)
Segementering
Allt mer olika medieinnehåll (kanaler, olika sociala medier osv)
Fragmentering
Publiken blir en heterogen massa, alla har olika medievanor, publiken är splittrad
Dagsordningsteori (Agenda setting)
Medier bestämmer inte vad vi ska tycka om något utan vad vi ska resonera/diskutera kring.
Två nivåer
- Hur vi tar upp informationen
- Vårt efterföljande beteende