Medier & Kommunikation, HT19

Tenta 1 HT19, Journalistik, medier och kommunikation A

Tenta 1 HT19, Journalistik, medier och kommunikation A


Set of flashcards Details

Flashcards 57
Language English
Category Literature
Level University
Created / Updated 28.09.2019 / 21.09.2020
Weblink
https://card2brain.ch/box/20190928_medier_kommunikation_ht19
Embed
<iframe src="https://card2brain.ch/box/20190928_medier_kommunikation_ht19/embed" width="780" height="150" scrolling="no" frameborder="0"></iframe>

Tabloidpress

 

Kvällspress” med ursprung i USA. Litet format, lösnummer. Anpassat för att tas med i “stressen”, på tunnelbanan, bussen etc. Expanderade 1960-talet. Inspiration av “penny-tidningarna”. 

Traditionella Medier

 

Dagstidningar, tidskrifter, radio och TV

 

Etermedier

Radio och TV

 

Skillnader sociala medier tll traditionella medier

  • Tvåvägskommunikation
  • Interaktivitet
  • Prosumers (publik kan skapa innehåll själv
  • Möjlighet till personlig innehåll (kommunikation som liknar samtal)

Ritualiserad medieanvändning enligt Wadbring?

Vanemässig, handlar mer om att fördriva tid, passivt deltagande

Instrumentella medieanvändning enligt Wadbring?

Människor söker aktivt specifikt, målorienterad nyttoinriktad innehåll.

Crossmedia

Separata berättelser i olika mediekanaler

(t.ex TV-artikel kompletteras med text på webben)

Ifrågsättande perioden

1955-1977

  • Monopolet ifrågsattes i samband med introduktion av tv
  • Stöd av tidningsutgivarna

Upplösningsperioden

1977-1987

  • Motståndet mot monopolet växte
  • Närradio infördes av regeringen
  • Teknisk utveckling (sattelitutveckling)

Innovatörer (Diffusion)

  • Det som uppfinner
  • Stor ekonomisk risk

Tidiga användare (Diffusion)

  • Första användare
  • Enthusiaster/udda hobby
  • Blir opinionsbildare för senare adopters
  • Goda ekonomiska förhållanden då uppfinningen fortfarande är dyrt

Tidigt majoritet (Diffusion)

  • Snabba på att ta till sig nymodigheter
  • Ser en nytta med produkten
  • Fortfarande goda ekonomiska förhållanden
  • Marknadsföring baserar på att uppfininngen ska leda till ett godare samhälle (t. TV är bra för familjelivet)

Tipping point efter det

Sen majoritet (Diffusion)

  • Mainstream som hoppar över, hypen är däremot över
  • Produkten blir billigare och bättre tillgänglig för publiken

Laggards/eftersläntare (Diffusion)

  • Köper bara om de måste
  • Kritiska, konservativa personer
  • Oftast äldre

Fem anledningar till att publiken konsumerar media?

  • Informations- och utbildningssyfte
  • Underhållning
  • Identifiering
  • Verklighetsflykt
  • Tidsfördriv

Skillnaden mellan innehav och exponering

Innehav beskriver medierna vi har tillgång till (prenumererad tidning som vi får varje dag) medans exponering beskriver de medier som vi faktiskt anväder/konsumerar (titta på tv)

Negativa aspekt på ökad ägarkoncentrationen

  • Marknaden fluktuerar lättare, går det dåligt för en stor koncern kan det ha stora konsekvenser för många bolag
  • Konkurrerar ut småföretag
  • Risk för stor inflytande av enskilda interessen

Kriterier till professionaliseringen av journalistiken

  • Självreglering genom etiska pressregler
  • Journalistutbildnung på universitetsnivå
  • Minskade partiintressen -> Objektivitet
  • Större medvetande om facket

Mångkanalsperioden

1987-2000

  • Public service fick konkurrens
  • Komersiella kanaler lockar större publik än de gamla
  • komersiell radio lanserades

Politisk parallelitet

  • Kontakt och koppling till politiken, partiknuten press

Nyhetsvärdering enligt Galtung & Ruge (11 punkter)

  • Conflict & Negativity
  • Unexpectedness
  • Relevance
  • Continuity
  • Composition
  • Simplification
  • Personalization
  • Timeliness
  • Reference to elite nations
  • Reference to elite people
  • Cultural specificy

Orsaker till att första massmediepubliken kunde bli till på 1800-talet?

  • Industriella revolutionen
    • Teknikens framgång ledde till billigare produktion
    • Fler hade råd att köpa
  • Utbredd läskunnighet

Gatekeeping?

De beslut som bestämmer om en händelse kommer in i nyhetsprocessen/blir publicerad

Konvergens (enligt Jenkins)

När nya och gamla medier möts och bildar nya kanaler/möjligheter att nå information (webb-tv)

Syftet med Sveriges första tidning?

Ordinari post tijinder (1645)

  • Grundades efter trettioåriga kriget
  • Statens propagandaorgan
  • Riktad åt makteliten

Tidningarnas viktigaste inkomstkällor?

  • Lösnummer
  • Prenumerationer
  • Annonser
  • Presstöd
  • (Subventioner), fd

Tidningarnas viktigaste utgifter?

  • Personalkostnader
  • Produktion
  • Distribution

Objektivitetsideal enligt Westerståhl

Bakåtblickande Konkurrensdemokrati

  • Val med fokus på vad politikerna har gjort
  • Medierna sätter dagsordning

 

Allmänt om konkurrensdemokrati

  • Uppdelad i bakåtblickande och framåtblickande
  • Politiker agerar, folk reagerar
  • Lite utrymme på medborganrnas aktiva påverkan

Framåtblickande konkurrensdemokrati

  • Vl mot nya möjligheter genom nya krafter som ska nå vallöften
  • Medierna sätter dagsordningen

Deltagardemokrati

 

  • Medborgarna tar aktiv del och sätter dagsordningen
  • Medierna ger befolkningen en röst
  • Medierna mobiliserar befolkningen att delta
  • Vinst på individnivå
    • Ökade kundskaper
    • Personutveckling
    • Känsla av gemenskap
  • Vinst på samhällsnivå
    • Skapar bättre beslut

Samtalsdemokrati

  • Fokus på pågående diskussioner
  • Folk deltar i debatter och politiska samtal
  • Medierna låter folk och inte bara makteliten komma till tals
  • Jämlikhet, Förståelse, Öppenhet, Rationella argument

Five stages of the decision process

Knowledge --> Persuasion --> Decision --> Accept/Reject --> Implementation --> Confirmation

Lovemarks

Konsumenten blir en del av varumärken

Remediering

Uppfinningarna inom medievärlden är inte nya utan de är en utveckling (Vinylskivor->CD->mp3->Spotify)

Differentiering

Allt mer olika mediemiljöer (TV, radio, tidning)

Segementering

Allt mer olika medieinnehåll (kanaler, olika sociala medier osv)

Fragmentering

Publiken blir en heterogen massa, alla har olika medievanor, publiken är splittrad

Dagsordningsteori (Agenda setting)

Medier bestämmer inte vad vi ska tycka om något utan vad vi ska resonera/diskutera kring. 

Två nivåer

  1. Hur vi tar upp informationen
  2. Vårt efterföljande beteende