Medier & Kommunikation, HT19
Tenta 1 HT19, Journalistik, medier och kommunikation A
Tenta 1 HT19, Journalistik, medier och kommunikation A
Kartei Details
| Karten | 57 |
|---|---|
| Sprache | English |
| Kategorie | Literatur |
| Stufe | Universität |
| Erstellt / Aktualisiert | 28.09.2019 / 21.09.2020 |
| Weblink |
https://card2brain.ch/box/20190928_medier_kommunikation_ht19
|
| Einbinden |
<iframe src="https://card2brain.ch/box/20190928_medier_kommunikation_ht19/embed" width="780" height="150" scrolling="no" frameborder="0"></iframe>
|
Lernkarteien erstellen oder kopieren
Mit einem Upgrade kannst du unlimitiert Lernkarteien erstellen oder kopieren und viele Zusatzfunktionen mehr nutzen.
Melde dich an, um alle Karten zu sehen.
Ekvivalensgestaltning
Ordval som kan påverka publikens uppfattning
(Frihetskämpe, terrorist eller självmordsbombare?)
Tryckfrihetsförordning
- Grundlag sedan 1766
- Inkluderar censurförbud
- Bygger på fri etablering och fri syn på pressen
- Innehåller ett fåtal restriktioner (förbud att smäda kungahuset, den evangelistiska läran, ämbetsmän, medborgare eller grundlagen)
- Författaren är ansvarig
Yttrandefrihetsgrundlagen
- Som tyckfriheten men inkluderar radio och tv
- Medderlarskydd
- Offentlighetsprincipen
Asvarighetsregler
Publikationer måste ha en asvarig utgivare (behöver inte vara den personen som har skrivit texten)
Definition förtal
- Spridning av information (möjligtvis ogrundat) om något som är skadlig för någon
- Syftet att misstänka någon
- Pressens rapporteringar vs förtal
Pressetiska regler
- Publicitetsreglerna
- Kritiska mot nyhetskällor
- Plats åt bemötanden
- Respektera personlig integritet
- Försiktig användning av bilder
- Övervakad av PON
- Yrkesregler
- Inga personliga fördelar ur arbetet
- Rätt att vägra utföra förnedrande uppdrag
- Övervakas av YEN
- Regler mot textreklam
Mediesystem i demokratin
- Polariserande-pulralistiska modellen
- Demokratisk-koorperativa modellen
- Liberala modellen
Kriterier
- Pressmarknadens utveckling
- Politisk parallelitet
- Journalistikens professionalisering
- Statlig intervention
Polariserande-pluralistisk mediesystem
- Svag pressmarknad, elitorienterad, få läsare
- Hög politisk parallelitet
- Låg professionalisering
- Hög statlig intervention
Italien, Spanien, Grekland, Portugal mm
Demokratisk-kooperativa Modellen
- Stark mediemarknad, publik ur hela samhället
- Hög politisk parallelitet
- Hög professionalisering, institutionaliserad självreglering
- Hög statlig intervention
Sverige, Norge, Danmark, Finland, Schweiz, Tyskland mm
Liberal mediesystem
- Stark mediemarknad
- Läg politisk parallelitet
- Hög professionalisering, icke-institutionaliserad självreglering
- Läg statlig intervention
USA, UK mm
Auktoritär medieidelogi
- Kontroll över makteliten
- Restriktioner för mediebolag
- Propaganda, budskap > information
- Mediebolag behöver inte vara stalig men står under hög kontroll
Tyska riket, Italien under Mussolini, Spanien under Franco, Ryssland, Turkiet
Kommunistisk medieideologi
- Befrielse genom upplysning
- Vidareutveckling av den auktoritära ideologin, ännu hårdare
- Staten och partiet har full kontroll
- Medier som ideologiska vapen
- Kommunistisk företagsstruktur
Sovjetunionen, Nordkorea, Eritrea
Liberal medieideologi
- Fritt tankeutbyte där staten inte lägger in sig
- Motstånd mot den auktoritära teorin
- Människan kan skija mellan förnuftigt, oförnuftigt och rationell
- Forum att granska makthavarna
USA, UK mm
Kritik: Människan kan inte hantera systemet, stor ägarkoncentration
Social ansvarsideologi
- Videareutveckling av den liberala ideologin
- Medier har ansvar och social förpliktelse
- Staten har en viss kontroll
- Garanti för lika tillgång
- Inga monopolsituationer
- Public service
Sverige, Schweiz och stora delar i västereuropa
Samförståndsperioden
1925 - 1955
- Monopolet upprätthölls genom en allians av de viktigaste tidningsaktörerna
- Centraliserad verksamhet
- Samsyn genom de politiska partier
Tabloidpress
Kvällspress” med ursprung i USA. Litet format, lösnummer. Anpassat för att tas med i “stressen”, på tunnelbanan, bussen etc. Expanderade 1960-talet. Inspiration av “penny-tidningarna”.
Traditionella Medier
Dagstidningar, tidskrifter, radio och TV
Etermedier
Radio och TV
Skillnader sociala medier tll traditionella medier
- Tvåvägskommunikation
- Interaktivitet
- Prosumers (publik kan skapa innehåll själv
- Möjlighet till personlig innehåll (kommunikation som liknar samtal)
Ritualiserad medieanvändning enligt Wadbring?
Vanemässig, handlar mer om att fördriva tid, passivt deltagande
Instrumentella medieanvändning enligt Wadbring?
Människor söker aktivt specifikt, målorienterad nyttoinriktad innehåll.
Crossmedia
Separata berättelser i olika mediekanaler
(t.ex TV-artikel kompletteras med text på webben)
Ifrågsättande perioden
1955-1977
- Monopolet ifrågsattes i samband med introduktion av tv
- Stöd av tidningsutgivarna
Upplösningsperioden
1977-1987
- Motståndet mot monopolet växte
- Närradio infördes av regeringen
- Teknisk utveckling (sattelitutveckling)
Innovatörer (Diffusion)
- Det som uppfinner
- Stor ekonomisk risk
Tidiga användare (Diffusion)
- Första användare
- Enthusiaster/udda hobby
- Blir opinionsbildare för senare adopters
- Goda ekonomiska förhållanden då uppfinningen fortfarande är dyrt
Tidigt majoritet (Diffusion)
- Snabba på att ta till sig nymodigheter
- Ser en nytta med produkten
- Fortfarande goda ekonomiska förhållanden
- Marknadsföring baserar på att uppfininngen ska leda till ett godare samhälle (t. TV är bra för familjelivet)
Tipping point efter det
Sen majoritet (Diffusion)
- Mainstream som hoppar över, hypen är däremot över
- Produkten blir billigare och bättre tillgänglig för publiken
Laggards/eftersläntare (Diffusion)
- Köper bara om de måste
- Kritiska, konservativa personer
- Oftast äldre
Fem anledningar till att publiken konsumerar media?
- Informations- och utbildningssyfte
- Underhållning
- Identifiering
- Verklighetsflykt
- Tidsfördriv
-
- 1 / 57
-
